FINNTROLL LYRICS

1. Blodsvept

Täckt i ett mönster spräckligt
Som svartnade fåror vid klippans kant
Vredens ande mina ögon bestänkt
Våldets väsen mitt sinne nu dränkt

Krossar skalar, sargar ben
Sköljer min själ, tvättar den ren
I ett raseri, en storm av förlust
Jag ylar, förtår livets must

Blodsvept, från slag till slag
Tusen jag dräpt
Blodsvept

De ropar, bedjar sin gud
Då jag sänder dem hädan
Kan ej stoppas, jag hugger mig fram
En blodstorm yrar, i slagfältets slam

Blodsvept, från slag till slag
Tusen jag dräpt
Blodsvept

Korpars mat, ulvens föda
Marken täcks av stumpande döda
Bäckar nu bli en vansinneflod
I en extas av fiendeblod

När allt är slut, striden förbli
Jag bindes, fängslas med bojor av stål
Men då dä krig nalkas, kedjor må falla
Då hornens ton till drabbning kalla

Blodsvept, från slag till slag
Tusen jag dräpt
Blodsvept

[English translation:]

Covered in patterns of bursts
That blacken the furrows in the edges of rocks
The spirit of wrath sprinkles on my eyes
The being of violence drowns my soul

Crushes scales, mangles limbs
Washes my soul, cleaning rain
In a fury, a barrage of defeat
I howl, feast on the life's elixir

Covered in blood, from strike to strike
Thousands I murdered
Blodsvept

They scream, beg for their god
When I send them away
Can't be stopped, I ambush them
A blodstorm sprays into the sludge of the battleground

Covered in blood, from strike to strike
Thousands I murdered
Blodsvept

Food for crows, meal for wolves
The ground becomes covered in mutilated dead
Brooks become streams of madness
In an extasy of enemy blood

When all is over, battle remains
I'm weaved, enthralled in shackles of steel
But when war is near, the chains shall fall
Then the sound of horns will answer the fight

Covered in blood, from strike to strike
Thousands I murdered
Blodsvept

2. Ett Folk Förbannat

Vi klöser
Vi klättrar
Vi klänger oss fast
Sargar, biter, blöder dess skinn

Världsbestens eviga gång
Människans vandring, inte så lång
Då hon skakar berg, bojor falla
De vilda stiga
De jubla alla

Vi klöser
Vi klättrar
Vi klänger oss fast
River, sliter, skär i dess kött

Världsbestens eviga gång
Människans vandring, inte så lång
Då hon skakar berg, bojor falla
De vilda stiga
De jubla alla

Vi hugger
Vi stryper
Vi klänger oss fast
Fängslar, hatar, bränner dess jord

Den morgon råder då vi ej vandra mer
Den dag kan skymtas då slutet sker
Den afton kommer då allt har stannat
Den natt nu nalkas, ett folk förbannat...

Vi slickar
Vi tuggar
Vi klänger oss fast
Förtär, sväljer, förgör dess prakt

Vi klöser
Vi klättrar
Vi klänger oss fast
Sargar, biter, blöder dess skinn

Världsbestens eviga gång
Människans vandring, inte så lång
Då hon skakar berg, bojor falla
De vilda stiga
De jubla alla

[English translation:]

[A Cursed People]

We tear
We climb
We keep clinging on
Mangle, bite, make their skin bleed

Eternal stride of the universal beasts
The path of man, not so long
She shakes the mountains, chains fall
The furious rise
They all rejoice

We tear
We climb
We keep clinging on
Rip, cut and slit their flesh

Eternal stride of the universal beasts
The path of man, not so long
She shakes the mountains, chains fall
The furious rise
They all rejoice

We strike
We strangle
We rise constantly
Enthrall, hate, burn their land

The morning comes when we march no more
That day we can see a glimpse of the end
That evening all will have stopped
That night now approaches, a cursed race...

We lick
We chew
We rise constantly
Devour, swallow, smite their glory

We tear
We climb
We keep clinging on
Mangle, bite, make their skin bleed

Eternal stride of the universal beasts
The path of man, not so long
She shakes the mountains, chains fall
The furious rise
They all rejoice

3. När Jättar Marschera

Bland moderträd och dystra snår
Något trampa med tungaste steg
Snart eka ett mäktigt vrål
Ny fly både modig och feg

Nu jättar vandra, skaka mark
Åskviggen slå och stormar samlas

Fäller furor och skakar bark
Domen falla, glaciärers makt

Eldjättar frusta slammors hav
Dovt grymta hrimtursars rad
Skogens troll och resar i trav
Fly for jättarnas marsch

De bär fram på vindens vis
Över fjäll, urskog och evig is

Tills de nått till människors marker
Då frigörs, glaciärers makt

Eldjättar frusta slammors hav
Dovt grymta hrimtursars rad
Skogens troll och resar i trav
Fly for jättarnas marsch

Frusen vidd med monument av stål, de smulas ner av kylans tand
Haven skölja bergens vägg, människobarn gråta oceaners salt
I stormens öga under ske, där allt ligga tyst nytt liv ta över
När jättars marsch nu kommit loss, det nyas början men slutet för oss

Inget minne, ingen tanke, ingen själ

[English translation:]

[When The Giants March]

Among mother trees and gloomy branches
Something stomps with the heaviest step
Soon echoes a mighty roar
Now flee both the brave and the cowardly

Giants are walking now, shaking the earth
Thunderstones strike and storms gather

Pines are falling and bark is shaking
Judgement falls, the might of the glaciers

Fire giants whip an ocean of flames
The ranks of Hrimthurs growl deep
Trolls of the forest and journeys in trot
Flee from the march of the giants

They carry on with the wind

Over mountains, primeval forests and eternal ice

Until they arrive to human territories
Then the might of the glaciers is unleashed

Fire giants whip an ocean of flames
The ranks of Hrimthurs growl deep
Trolls of the forest and journeys in trot
Flee from the march of the giants

Frozen vastness and a steel monument, crumbled by teeth of the coldness
Sea washes the face of a mountain, children of man weep the salt of the oceans
In the eye of the storm a wonder occurs, where all stood silent new life takes over
When the giants' march comes to an end, a new beginning but an end for us

No memory, no thoughts, no soul

4. Mordminnen

Mördaren han bodde i ett torp
Lynnet mörk som fjädrar av korp
Butter och ensam med mord i sinnet
Ett dussin dråp, han njöt av minnet

Mord i minnet

Han vaktar, han spejar för sina lamm
Hatets ande i honom stigit fram
Vid vägars kant, vid stigars fåra
Fylld av slakten, törstig att såra

Under oväder blott han slå nu till
När allting är stängt, han äta vill
Då fångar han mångens nära och kära
Deras kött till den mörkes ära, förtära!

Sina verktyg han putsat väl
Med dessa han sticker ihjäl
Torka, vira, slita, riva
Han kan sin konst, han grina

Mord i minnet

Hans ben snart brinna i eldars hav
Hans straff, han veta, en hetaste grav
Där han plågas underjord
För sina dåd, för minnen av mord

[English translation:]

[Memories Of Murder]

The murderer, he lived in a croft
His mentality dark as feathers of a crow
Dour and alone with murder in his heart
A dozen slaughters, he enjoyed of the memory

Murder in mind

He guards, he spies on his lambs
The spirit of hatred grows in him
On the sides of roads, at the trenches of paths
Filled with massacre, thisrty to hurt

He strikes only during a storm
When everything is done, he will eat
There he catches the close and dear ones of many
Their flesh for the glory of the dark, devoured!

He cleaned his tools well
With them hangs them up
Dry, wind, tear, grate
He knows his tricks, he grins

Murder in mind

His leg shortly burns in the sea of flames
His penalty, he knows, the hottest tomb
There he is cursed under the ground
For his deeds, for memories of murder

5. Rösets Kung

Det red en rövare i snårig skog
Han sårad flydde, blödande nog
Med knektar på jakt, hack i häl
Över fornrösåsen, den kände han väl

Då mörkret tog en skepnad stor
De brakade i berget där jättar bor
Allting då skett enligt rövarens plan
Över åsen man rider bara om ban

Jätten bjöd, när han stigit ur sin kummel
På faslig död, de väckt ett forntidsväsen
Marken låg röd, när gryningen nalkats
Där människoson krossats av rösets kung

Då hörde han skriken ur kneckters trut
På backen de mötte ett långsamt slut
Tjuven han rymde med blekvitt hår
Men aldrig han mera till åsen går

I natten de må vandra som rösens gastar
Rövarens hingst nedför stigen hastar

Jätten bjöd, när han stigit ur sin kummel
På faslig död, de väckt ett forntidsväsen
Marken låg röd, när gryningen nalkats
Där människoson krossats av rösets kung

Tjuven han rymde med blekvitt hår
Men aldrig han mera till åsen går

[English translation:]

[King Of The Cairn]

A robber was riding in a scrubby forest
He fled wounded, bleeding surely
Pursued by rogues, cut in his heel
Across ancient cairns on the ridge, he knew the way well

Then the darkness took a large form
It crashed into the mountain where giants live
Everything went as the robber had planned
Across can only be ridden on the enbankmant

The giant commanded, as he arose from his cairn
A dreadful death, they had awakened an ancient being
The earth stood red as the dawn was approaching
Sons of men crushed by the king of the cairn

He heard a scream from the rogue's throat
On the hill they met a slow end
The thief ran away with snow-white hair
But never again he went to the ridge

In the night they will wander as the ghosts of the cairn
The robber's stallion hastes down the path

The giant commanded, as he arose from his cairn
A dreadful death, they had awakened an ancient being
The earth stood red as the dawn was approaching
Sons of men crushed by the king of the cairn

The thief ran away with snow-white hair
But never again he went to the ridge

6. Skövlarens Död

I torven jag låg med mordisk brand
Under mossan bland bergets sand
Lerad och täckt griper spjutets skaft
Genomsyrad av urgudars kraft

Besmyckad och döljd med kvist och lav
Jag lyfter min kropp ur skogens grav
När bytet nalkas på åsens brant
Inget ljud när jag krypa mot stigens kant

När nattens vålnad av skogen gjorts fri
Från skuggor jag resas med ett vansinnes-skri
Skräck ny fryser fiendes röst
Då spjutet spräcka, tugga hans bröst

Skövlarna dö, en efter en
Jag hänger deras huvud på trädens gren
Där de stirra fulla av häpnad
Änger i blick vid asfåglars skepnad

På hällen jag sprider ben och tarm
De blir nu mat för skogens garm
Jorden nu sluka deras kraft, deras låga
Så att deras ätt ej hit mer våga

Makt nu viska i höstlövens sus
När lundar ånga av rodnadens ljus
Då vandra jag ner under rotens gång
Då skogen i frihet sjunga sin sång

[English translation:]

[Death Of The Wasters]

I laid on the peat in a murderous blaze
Under the moss, in the sands of the mountain
Muddied and covered, clutching on a spear's handle
Impregnated with the power of ancient gods

Bedecked and masked with branches and lichen
I raised my body from the grave of the forest
When the prey approaches the end of the ridge
No light as I crawl towards the edge of the path

When the ghost of the night is released from the forest
I'm raised from the forests with an insane scream
Horror paralyses the voices of enemies
A spear bursts, impales his chest

Wasters are dying, one by one
I hang their heads on the trees' branches
They gaze there full of consternation
Regret in their look in form of carrion birds

I spread the limbs and intestines on the tiles
They become meal for the forest's beast
The earth absorbs their power, their flame
So that their kin won't dare to enter there anymore

Might is whispering in the fallen leaven
When the groves are steaming in the reddened light
I wander down under the roots' path
The forest sings its song in freedom

7. Skogsdotter

En gång jag foro som en modig ungersven
Jag vandrade skog, jag besökte bygd
Då tog jag mitt bröd, stockar då fälldes
I djupaste skog, forslades till brukets eld

Vi togo brännvin vid Bäckens ström
Av ruset vi sjungo, skröt om bragd och täljde fläsk
Natten kom i fullmånens sken
Ingen vind, inte rördes en gren

Huldrans Gång
Eldens Sång

Då sutto jag vid elden ensam
Huttrade i slutsommar nett
En skugga blott jag såg nu nalkas
Bland furors kvist, runt björkars spiror

Huldrans Gång
Mot månen en skymt
Eldens Sång
Silver mot blekvit by

Hennes bryn så mörkt
Med stripigt klängande hår
Ett tredje öga som ormens blott
Hennes anlete förgyllde

Hornkrönt hon smög
Som en skugga av stjärnestoft
Hon mig smekt
Viskande, klösande nu red

Då jag vaknat ur min slumran
Med brännmarkt skinn
Ett minne blott vår vilda lek
Ur ett drömmars kväde

Denna skogens dotter, såg jag aldrig mer
Ack, ingen min förkunnelse tro
Men bland urträds skepnad evig
En gamling han få sin sista ro

Natten kom i fullmånens sken
Ingen vind, inte rördes en gren
Jag slumrade in, mossan mig tog
Hennes mark jag vandrat, sen jag dog

[English translation:]

[Daughter Of The Forest]

Once upon a time I traveled like a brave young swain
I wandered in the forests, I visited the countryside
I ate my bread there, happened to choke on it
In the deepest forest, taken away to fires of the mill

We took snaps near the brook's current
Of drunkenness we sang, bragged and boasted and carved meat
Night arrived in the full moon's shining
No wind, nothing moving the fields

Huldran's stride
Song of fire

There I sat slone by the fire
Shivering in the late summer night
I suddenly saw a shadow closing on me
Among pine branches, around birches' sprouts

Huldran's stride
A glimpse towards the moon
Song of fire
Silver onto a snow-white village

Her brows so dark
With spindly, creeping hair
A third eye like a snake eye
Her visage gilded

Horn-crowned she sneaked
Like a shadow made of stardust
She caressed me
Whispering, now tearing

Then I woke from my slumber
With a branded skin
Our wild game just a memory
Out of a dreamer's ballad

Never again I saw the forest's daughter
Ah, no one believed my story
But among the eternal shapes of the ancient forest
An old man is allowed his final rest

Night arrived in the full moon's shining
No wind, nothing moving the fields
I fell to slumber, the moss took me
I wandered on her lands ever since I died

8. Häxbrygd

Högst uppe bland snåren på hällens kalla stormiga topp
Där en ilsken kärring i en kylig mörk grotta alltid bott

Följer smygande tass och springande fot
En natt av lömska dåd

Själar svarta som sot
Vandrat för nattlig blot

Hon röster förnimmat i träs och vind, viskan av furor, sången av lind
All vandra från denna vida bygd för att smaka kärringens häxbrygd
Hon givit vit eld ur brunnen djup, kom hit nu främling ta dej en sup
Själar vandra för nattlig blot, ett glömt mordisk hot

Själar svarta som sot
Vandrat för nattlig blot

[English translation:]

[Witch's Potion]

High up among brushwood on a mountain's cold stormy peak
A mad bitch has always lived there in a dark, frosty cave

Sneaking paws and running feet follow
A night of insidious deeds

Spirits dark as soot
Wandered for nocturnal atonement

She is accepted in the trees and the wind, whispers of pines, the song of lime
All are traveling from wide across their regions to get a taste of the witch's potion
She keeps a white fire in a deep pit, come now stranger, have a drink
Spirits wander for nocturnal atonement, a forgotten murderous threat

Spirits dark as soot
Wandered for nocturnal atonement

9. Två Ormar

Två ormar jag skådat i tjärnars spegling
Krälande som en i kallaste ljus

Mot månens gång nu steg denna hägring
Andar betraktade i svampens rus
Urgudars väsen och verklighet vävas
Mina ögon, min själ av synen nu kvävas

Då ryter ormar som horn nu dåna
Fradgar av sanningars kväde

Tvillingsmasken min kunskap håna
Blottar sin tidlösa vrede
Runt mig spänns nu dödens ring
Början och slutet av alla ting

Jag såg världar rasa
Falla bland stjärnors stoft
Slukas i dolda rymdens tjära
Befruktade i mörker som evigt tära

Bevittnade dess vilda dans
Allt det som evigt vandra
I en ring av dödens ljus
Föddes dess ändlösa anda

Då ryter ormar som horn nu dåna
Fradgar av sanningars kväde

Tvillingsmasken min kunskap håna
Blottar sin tidlösa vrede
Runt mig spänns nu dödens ring
Början och slutet av alla ting

[English translation:]

[Two Serpents]

I beheld two serpents in a pond's reflection
Creepy as the coldest light

The beast ascended towards the moon's orbit
Spirits were watching in the swamp's depths
The essence and substanciality of the ancient gods was weaved
My eyes, my mind were supressed from the sight

The serpents roar and bellow like a horn
Heads of the songs of truths

Twin worms sneer into my awareness
Uncover their ancient wrath
A ring of death spans around me
The beginning and end of every thing

I saw the worlds plummeting
Fall among the dust of stars
Swallowed into the tar of dark space
Impregnated in blackness that wastes forever

I witnessed their wild dance
Of all who wander forever
In a ring of deathly light
Their endless spirit was born

The serpents roar and bellow like a horn
Heads of the songs of truths

Twin worms sneer into my awareness
Uncover their ancient wrath
A ring of death spans around me
The beginning and end of every thing

10. Fanskapsfylld

Som en evig vålnadslegion
Marschera mot fiendebygd
Dessa vrålande marodörer
Hatets, dödens aktörer

De skövla by och stad
Förintelse i högsta grad
Vartån de trampa, krossa
Sjunga en mörk sång
I blodig frossa

De stiga våra åkrar, skogar, illa i sinnet
Hör nu vreden i askan, i minnet
Stilla våra sädlösa land
Igen nu gripits svärdet i hand

De skövla by och stad
Förintelse i högsta grad
Vartån de trampa, krossa
Sjunga en mörk sång
I blodig frossa

Törsten och hunger, den ha inget slut
Ändlösa förråd av kött och krut
Ursinnes eldar, som drakar blåsa
Dödens andar, mätta, flåsa

Blinda till ordet av härskarnas gräl
De sliter istyck, de hugger ihjäl
Sotets och benmjölets lögner de sjunga
Med en fanskapsfylld, tjärad tunga

De skövla by och stad
Förintelse i högsta grad
Vartån de trampa, krossa
Sjunga en mörk sång
I blodig frossa

[English translation:]

[Devilish]

Like an eternal legion of violence
March to enemy regions
These roaring pirates
Pawns of hatred and death

They pillage towns and cities
Holocaust in its highest extent
Wherever they trmple, destroy
Sing a dismal song
Feast in gore

They tread on our farming lands, woods, ill in their hearts
Hear now the wrath in the ashes, in the memories
Our infertile land stands still
Again the swords are grabbed

They pillage towns and cities
Holocaust in its highest extent
Wherever they trmple, destroy
Sing a dismal song
Feast in gore

Thirst and hunger, they have no end
Endless stocks of flesh and gunpowder
Flames of fury, puff like dragons
Spirits of death, blasting, blowing

Blind to their lord's words
They rip in pieces, strike to kill
They sing about gime and bonemeals
With a devilish, tarred tongue

They pillage towns and cities
Holocaust in its highest extent
Wherever they trmple, destroy
Sing a dismal song
Feast in gore

11. Midvinterdraken

En eld över vinterns himmel
Drakens svans en bister glöd
Så fallit, bränt
Korsat nordens skyar
Förintelsens vak
Förkolnad mark
Där den red
Den brände fä, den brände träd

Brända lik och förkolnat kött
Svart ligger jordar
Rykande, döda
Människans gårdar
Den spy sin tjära
Eld, frätande galla
Krälar sig runt i dråpets lusta
En natt då riken falla

Ve draken, ormars orm
Ingen sett maken till gudars storm
Midvinterdraken

Ur vinters kyla då draken gled
Det mindes man i släkters led
Den dök i jorden, begravd där ner
I stålets sjö, den allt nu ser

Då den dök, slukades av jordens andar
En gåva av stål ur sjön då steg

Ve draken, ormars orm
Ingen sett maken till gudars storm
Midvinterdraken

[English translation:]

[Mid-Winter Dragon]

A fire over winter's sky
Tail of the dragon a gloomy flame
That fell, burned
Crossed the northern skies
The wake of obliteration
Charred land
Where it rode
It burned the cattle, it burned the trees

Burnt cadavers and charred meat
The lands lay blackened
Smokey, dead
The areas of man
He spits his tar at
Fire, corrosive gall
Squirming in the pleasure of slaughtering
The night when the kingdom fell

O' dragon, serpent of serpents
Never has been seen such a godly storm
Mid-Winter Dragon

From the coldness of winter the dragon glided
It shall be remembered through family lines
It rose from the ground, had been buried there
In a lake of steel, that all see now

Then it rose, one swallowed by the spirits of the earth
A gift of steel from the lake climbed the sky

O' dragon, serpent of serpents
Never has been seen such a godly storm
Mid-Winter Dragon







FINNTROLL LYRICS