VINTERSORG LYRICS

1. När Alver Sina Runor Sjungit

[Music and lyrics: Vintersorg]

Solmärkets brladfang nu star
Vid storskog och rimhöljda snar
Kom! Syster och broder fran lid
Nu stundar en alvehögtid

En gatfull släkt
I daggkapa skrudad
Av skymningen väckt
Ur mossan som dess hemvist täckt

[Ref:]
När alver sina runor sjungit
Fran asar, utöver fald
Och pa frostöm växtbädd sprungit
Med ödets härold
Skola ödemarken viska
Fran trolldomskällans bröst
Sasom nordavindar friska
Med en sarogöst

Höstmoln flyr
I bradstörtad resa
Över kärrlagg och myr
I, av trolltyg omstralat äventyr

[Ref:]

En rikesfamnande syn
Beskadad av stjärnblick fran skyn

[English translation:]

[When Elves Have Sung Their Runes]

The solstice presence now stand
By great forest and rime veiled thickets
Come! Sister and brother from slope
Now an elf feast approaches

An enigmatic kin
Clad in dew cloak
Woken by twilight
From the moss which has covered their abode

When elves have sung their runes
From ridges, over plains
And have ran on frost-sore growth bed
With the herald of fate
The wilderness shall whisper
From the breast of the spring of magic
Like fresh northern winds
With a tale voice

Autumnal clouds flee
In headlong journey
Over marsh and bog
In an adventure surrounded by creatures¹

When elves have sung their runes
From ridges, over plains
And have ran on frost-sore growth bed
With the herald of fate
The wilderness shall whisper
From the breast of the spring of magic
Like fresh northern winds
With a tale voice

A realm-embracing sight
Seen by star-gaze from the sky

2. Svältvinter

[Musik & Lyrik: Vintersorg]

Den birfilande snöstorm vid herkuliska uren
Över iskrönt gränsrygg i ursprungsmakt
Fran bergryggens skulderblad hörs näverluren
De klagande toner i svältande trakt

[Ref:]
Med hungerns sorgevagnar som släpande ok
Utmärglade, halögda, med bukar som rämnar
Nybyggaröden insvepta i vinterns dok
Där ovädret skövlar och ruiner efterlämnar

Vävtätt är snöfallet som ger en matt belysning
Kylan förkunnar sin härskarrätt
Nu födan har sinat, allt känns som en feberrysning
Det gnager i själen hos fjällbygdens ätt

Livslagan falnar för omältig nöd
"Ett kungarike, för kött och bröd"
Fran korpboning höres hanskratten
Sa sakteligen närmar sig polarnatten

Och fjällskred avlas vid topparnas fästen
En dundrande härsmakt i rasande färd
Byns undergang, och lavinen är själva offerprästen
Och drivornas fängsel dess altarhärd

[Ref:]

Frosttronade de domnar
Till griftlig stillhet de somnar

[English translation:]

Famine Winter

The fiddle-filing snowstorm by the herculean primordial rocks
Over ice crowned horizon in primordial power
From the shoulder blades of the mountain ridge is the horn of birch bark heard
The veiling tones in starving regions

With the hunger's pain entity as dragging yoke
Emaciated, hollow-eyed, with bellies that rends
Settlers' fates shrouded in the veils of winter
Where the storm ravages and leaves ruins behind

The snowfall which gives a faint light is close as fabric
The cold announces its right to reign
Now the food runs short, everything feels like a fever shiver
It gnaws in the soul of the family of the mountain country

The life-flame dies down for insatiable need
"A kingdom, for meat and bread"
From raven's dwelling is scornful laughter heard
Slowly the polar night draws near

And mountain slides are begot at the keeps of the summits
A thundering army in raging flight
The doom of the village, and the avalanche is the sacrificial priest himself
And the drifts' prison his altar hearth

With the hunger's pain entity as dragging yoke
Emaciated, hollow-eyed, with bellies that rends
Settlers' fates shrouded in the veils of winter
Where the storm ravages and leaves ruins behind

Frost enthroned they go numb
To gravelike stillness they go to sleep

3. Under Norrskenets Fallande Ljusspel

[Musik & Lyrik: Vintersorg]

Likt manghövdad grönskimrande orm
Ringlar sig färgpraktsdragen
Över tindrande stjärnbilders glitterspel
Fran sprakande ögon i lönnlig kropp
De dunkla behagen
Nu fäller sin bage vid himlens sel

Dess tveeggade tunga slukar alstringskraft
Fran en nebulosa
Den ymniga tjusmakt i nattens skrud
Ett strafang som synes ut att ömsa skinn\
I aldrad prosa
Är sagoelden ett förebud

[Ref:]
Skuggor ila under glöden
Bländade av skenets färd
Beskadare av levnadsöden
Flamma över hem och härd
Lagor hugger ned mot marken
Ormlik skepnad i skyn är stadd
Nu glänser frost om furobarken
Mot stammar skenet satt sin gadd

Det ljungar och blossar fran huvnden nio
En pulserande rytm fran ljusspelets brio

[Ref:]

Över nordiket malas den trolska skimär
Den glittriga dimrök är dess konstnär

[English translation:]

Under The Falling Light-Play Of The Northern Lights

Like mani-headed green shimmering serpent
The features of colour splendour coils
Over the glitter-plays of scintillating constellations
From sparkling eyes in hidden body
The dim delights
Now fell their arc at the calmness of the sky

Its double-edged tounge devours producing power
From a nebula
The abundant charming power in the garb of the night
A bundle of rays witch seems to shed its skin
In aged prose
Is the aurora borealis an omen

Shadows dart under the glow
Dazzled by the flight of the glare
Beholder of life fates
Now blazes over home and hearth
Flames cuts down towards the ground
Serpentlike shape in the sky is on the move
Now the frost on the pine bark shines
The glare has put its sting against trunks

It flashes and blazes from nine heads
A pulsing rythm from the fire of the light-play

Shadows dart under the glow
Dazzled by the flight of the glare
Beholder of life fates
Now blazes over home and hearth
Flames cuts down towards the ground
Serpentlike shape in the sky is on the move
Now the frost on the pine bark shines
The glare has put its sting against trunks

The magic chimera is painted over the northern realm
The glittering fog smoke is its artist

4. Manskensmän

[Musik & Lyrik: Vintersorg]

I gnistors regn binds en krans
En cirkel sluten av stjärnors glans
Fran fjärranhet, fran dunkel sfär
I töckenvirvlarnas atmosfär
Nu rider de fran pol till pol
Mot rymdens tinnar, mot slocknad sol
I molnens huld, blott fjärran än
De högtidsmantlade manskensmän

Med spänd bage och blänkande dolk
Dessa luftgudar färdas över himlens lykta
I nattens klang, den oförställda tolk
Längs vintergatans bana ses de flykta

Eldkvastar fran valnadshäst
"Beinga till oss, din hedersgäst"
Han som över manen styr
Och stormorkesternas uvertyr

Likt blodfärgad rubin
Är manskensmännens blickar
Med lömska solvargsgrin
Längs himlakartan de drar
De bär pa nattens arv
Som smeksamt oss bestickar
I ändlöst tidevarv
Hör! Världsalltets fanfar

Fran Orions bälte de drar sin banestav
Och nedstiger mot granskogsbrynen
Sen urminnes tid de vevat jordens nav
Fran stjärnfirmamentet skänkt hembyggdssynen
"Och ridande gladiatorer mot skyn ater lyfte
De äro förmörkade solskensandar med det högre syfte"

[English translation:]

Moonshine Men

In rain of sparks is a wreath bound
A circle closed by the lustre of stars
From the distance, from dark sphere
In the atmosphere of the hazy whirls
Now they ride from pole to pole
Towards space's pinnacles, towards expired sun
In the grace of clouds, only distant yet
The solemnly mantled moonshine men

With drawn bow and shining dagger
These air gods travel over the sky's lantern
In the night's clang, the unfeigned interpreter
Along the Milky Way's path they are seen fly

Bouquets of fire from phantom horse
"Bring to us, your guest of honour"
He who rules over the moon
And the storm orchestras' overture

Like blood coloured ruby
Are the moonshine men's gazes
With sly sun wolf grins
They go along the sky's map
They carry the heritage of the night
Which caressingly knits us
In endless age
Hear! The fanfar of the Universe

They draw their bane-staff from Orion's belt
And decend towards the edges of spruce forests
Since immemorial times they have turned earth's hub
From the star-firmament gifted the native country's sight

"And riding gladiators rose again towards the sky
They are darkened sunshine spirits with the higher purpose"

5. Ödemarkens Son

[Music and lyrics: Vintersorg]

Vid ättelkullans horg, i sangarmod och dyrkan
Av jordpuls bliver adlad en avskorlig vildmarkskung
En urtidskraft nu skänker den slagfärdiga styrkan
Till vist och myrar med aska uti hjärtat
Dimmans följeslagare träder pa florygg skör
Han skadar skändad mark, nu sinnet bliver svärtat
En själaklagan starkare än jättars kör

Ödemarkens son - fran majestätiska nord
Ödemarkens son - svor en ed till sin fosterjord
Ödemarkens son - med stormens röst hörs hans strof
Ödemarkens son - omskaldad naturfilosof

Resan fortskrider, ledsagad av sin egen skugga
Över stenbackar och rösen mot fjärran horisont
Frihetsgill i själen, men medlen äro njugga
Fast rikedom är vyn, och födan i hans näverkont

För langväga vindar och regnbagens harmoni
I vördsam bugan
Han tämjer dess vässen med folflig magi
Där klippblock är självaste sockenstugan

Ödemarkens son - fran majestätiska nord
Ödemarkens son - svor en ed till sin fosterjord
Ödemarkens son - med stormens röst hörs hans strof
Ödemarkens son - omskaldad naturfilosof

Lavformationer pa halstam och rot
En fägnad monumental
Eldfäsrningsböner invid bergets fot
Hörs i hans madrigal

Ödemarkens son - höglandets profet
Ödemarkens son - besitter utmarkens hemlinghet
Ödemarkens son - vid ättekullarnas horg
Ödemarkens son - han är omnämud som Vintersorg

[English translation:]

[Son Of The Wilderness]

By the altar of family grave mounds, in singing mood and worship
An hideous wilderness king is ennobled by the earth's pulse
Now a primodial power gifts the quick-witted strength
For wise and aged mind, hidden in young body
Along willow thickets and bogs with thunder in the heart
The mist's companion walks on frail sedimental ridge
He beholds violated land, now the mind blackens
A soul lament stronger than giants' choir

Son of the wilderness - from the majestic north
Son of the wilderness - swore an oath to his native country
Son of the wilderness - with the storm's voice his verse is heard
Son of the wilderness - extolled nature philosopher

The journey proceeds, accompanied by his own shadow
Over stone hills and mounds towards distand horizon
The joy of freedom in the soul, but the means scarce
Though richness is the view, and the food in his birch bark haversack

For distant winds and the rainbow's harmony
In respectfull bow
He tames its being with folkloric magic
Where boulders is the parish cottage itself

Son of the wilderness - from the majestic north
Son of the wilderness - swore an oath to his native country
Son of the wilderness - with the storm's voice his verse is heard
Son of the wilderness - extolled nature philosopher

Lichen formations on hollow trunk and root
A monumental delight
Fire-prayers² at the mountains' foot
Are heard in his madrigal

Son of the wilderness - the highland's prophet
Son of the wilderness - posesses the outland's secret
Son of the wilderness - by the altar of the family grave mounds
Son of the wilderness - he is mentioned as Vintersorg

6. Trollbunden

[Instrumental]

[Musik: Vintersorg]

7. Offerbäcken

I bäckfaran ivrigt tumlar du, djärva vag
Skogens pulsader pa statligt strövartag
Med spelglittrande kammar du strömmar pa lyss och lur
En fornvärldens gudom, en porlande trubadur

[Ref:]
Vid dimomsvept furnskogs blothäll
I hamnelsens rus
Ett bländverk av gudomen fridsäll
I samklang med fröjdsamt brus

Vattenstipade blindklippor i ditt djupsvarta svalg
Täckta utav böljors krig, dess vildsinta batalj
Offerbäcken, magiska virvlande ikon
Mitt vördnadstenken är urtidsriten jag haller vid an

[Ref:]
Vid dimomsvept furnskogs blothäll
I hamnelsens rus
Ett bländverk av gudomen fridsäll
I samklang med fröjdsamt brus
Du sangare ömson lugn och od
Klar, frisk och kall
Nordrinnande invid stenstod
I viskande forsar och fall

[English translation:]

The Sacrificial Brook

In the brook's furrow you tumble eagerly, bold wave
The forest's artery on splendid wandering
With glittering crests you flow listening and lurking
A divinity of the ancient world, a rippling troubadour

By fog shrouded pine forest's sacrificial rock
In the ecstasy's inebriation
An illusion the peacefull divinity
In harmony with joyful sough

Blind-crags sharpened by water in your deep-black abyss
Covered by the war of the waves, their ferocious battle
The sacrificial brook, magic whirling icon
My sign of reverence is the primordial rite I hold by the creek

By fog shrouded pine wood's sacrificial rock
In the ecstasy's inebriation
An illusion of the peacefull divinity
In harmony with joyful sough
You singer sometimes calm and sometimes fierce
Clear, fresh and cold
Running northwards by stone statue
In whispering torrents and waterfalls

8. I Den Trolska Dalens Iljärta

[Musik & Lyrik: Vintersorg]

Det gnolande skydrag svävar tungt
Genom barrbältens mörka sal
En dryadlik stämma som mässar lugnt
Under ärans grönskande symboler
De äro markens väktare i ursprungets dal
En furobrödraskara konungslig i aftonvind sval

[Ref:]
Under eder skygd, min tanke leds av friden
I den trolska dalens hjärta
Ulvars sköna bygd, mitt hem i skymningstiden
Den trolska dalens hjärta
Enlaglandsmark sa barnafrom
Den trolska dalens hjärta
Fröjdens tempel och helgedom
Den trolska dalens hjärta

En ljungbeskrudad gruktbar skogsterräng
Emellan bergsidors prakt
För vila erbjuds mossprydd säng
Där silverbäck melodiskt leker
Allt äro ett sprakrör av fullbordandets höga makt
Och korpen i skyn en gatfull skald pa senkvällsjakt

[Ref]

[English translation:]

In The Heart Of The Bewitching Valley

The humming rain clouds float heavily
Through needle-belts' dark arcade
A dryad-like voice which masses calmly
Under honour's verduring symbols
They are the land's guardians in the primordial valley
A kingly fellowship of pines in cool evening wind

Under your protection, my thought is led by the peace
In the heart of the bewitching valley
Wolves' beautiful country, my home in the time of twillight
The heart of the bewitching valley
A lowland country as gentle as a child
The heart of the bewitching valley
Joy's temple and sanctuary
The heart of the bewitching valley

A heather dressed fruitful forest terrain
Between mountain side's splendour
Moss addorned bed is offered for rest
Where silvery brook plays melodically
Everything is a mouthpiece of fulfilment's high power
And the raven in the sky an enigmatic poet on late evening hunt

Under your protection, my thought is led by the peace
In the heart of the bewitching valley
Wolves' beautiful country, my home in the time of twillight
The heart of the bewitching valley
A lowland country as gentle as a child
The heart of the bewitching valley
Joy's temple and sanctuary
The heart of the bewitching valley

9. Pa Landet

[Musik: Vintersorg, Lyrics: Oscar Fredrik]

Här i vårens och naturen sköte
Dit jag flytt från stadens kvalm och tvång
Här jag stämt med dig, min lyra, möte
Här du åter klinga må, min sång!
Flora blomsterprydda spiran sträcker
Över bladlös skog och naken mark
Strax, vad liv hon med sin trollstav väcker
Vad förvandling i den vida park

Sippor mysa på den mattan gröna
Där nyss drivan fällt sin sista tår
Trädens kronor, svällande och sköna
Slå för vårvind ut sitt fagra hår
Blåögd källa ner i dalen leker
Mellan blomstren i sin högtidsdräkt
Böljan solbeglänsta stranden smeker
Rörd av västanvindens ljumma fläkt

Och med nyväckt kärlek på sin tunga
Hör jag sångfågeln, fri och nöjd
Än från toppens späda kvistar sjunga
Än sig svinga upp i himmelshöjd
I er famn, som mig nyss öppnat blivit
Jag och stämma vill mitt hjärtas lov
För det sköna som naturen givit
Bli en bard vid hennes rika hov!

[English translation:]

In The Countryside

Here in spring's and nature's bosom
Where I fled from the city's suffocation and compulsion
Here I have arranged with you, my lyre, a meeting
Here may you again resound, my song!
Flora stretches the flower-adorned spire
Over leafless forest and naked land
Soon, what life she wakens with her magic staff
What transformation in the wast park

The anemones beam on the green carpet
Where the drift has just shed its last tear
The trees' crowns, swelling and beautiful
Flop out their fair hair for spring wind
Blue-eyed spring plays down in the dale
Between flowers in its festival attire
The waves caress the sunshone shore
Touched by the west wind's tepid breeze

And with newly awoken love on its tounge
I hear the the songbird, free and happy
Now sing from the top's slender twigs
Now swing up in high sky
In your embrace, which just has became open for me
And I want to voice my heart's praise
For the beauty that nature has given
Become a bard at her rich court!







VINTERSORG LYRICS